Slutförd takrenovering på radhuslänga i Sätra

Takrenovering på en radhuslänga i Sätra brukar omfatta byte av yttertakets slitlager, översyn av underlag och plåtdetaljer samt tätning runt genomföringar och gavlar. På den här typen av sammanbyggda hus blir arbetet ofta aktuellt när pannor eller plåt har nått en ålder där frostsprängning, läckage vid skarvar eller uttjänt underlagspapp börjar märkas, särskilt på tak som utsätts för hård vind, snölast och återkommande fuktvandring mellan bostäderna.

Beskriv ditt projekt

Så genomförs takrenovering på radhuslängor i Sätra

På en radhuslänga behöver taket behandlas som en sammanhängande konstruktion där flera bostäder delar taktäckning, nock och ibland även avvattning. Därför sker en noggrann genomgång av hela takfallet innan något rivs. Skadade pannor, rostangripna plåtar och slitna tätningar markeras, och undertakets skick kontrolleras vid takfot, runt skorstenar och vid genomföringar för ventilation. Lutningen mäts, läktavstånd kontrolleras och det blir tydligt om renoveringen stannar vid ytskiktet eller om även underlagspapp och ströläkt behöver bytas.

Rivning och kontroll av underlaget

Det gamla yttertaket lyfts av i etapper för att hålla väderskyddet under kontroll över hela längan. Betongpannor eller takplåt demonteras sektion för sektion, och underliggande läkt rivs där virket har blivit mjukt, sprucket eller vridet. Råspont eller skivunderlag granskas särskilt vid takfot och i anslutning till ränndalar, eftersom fuktskador ofta börjar där vatten blir stående eller driver in med snö. Där träet har tappat bärighet byts skadade partier ut mot nytt virke i samma dimension, ofta 23 x 95 eller 23 x 120 millimeter för råspont beroende på uppbyggnad.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Nytt tätskikt och ny bärande uppbyggnad

När underlaget är friskt läggs ny underlagspapp eller underlagsduk med överlapp enligt produktens anvisningar och med extra förstärkning vid nock, takfot och genomföringar. Därefter monteras ströläkt som skapar luftspalt, följt av bärläkt anpassad till vald pannmodell eller plåtprofil. På radhuslängor är det vanligt att takytor behöver linjeras noga mellan bostäderna så att pannrader, nockpannor och plåtdetaljer får ett enhetligt uttryck över hela längan. Vindskivor, fotplåt, hängrännor och beslag runt skorstenar eller takkupor byts ofta samtidigt eftersom äldre plåtdetaljer sällan håller lika länge som ett nytt yttertak.

Detaljer som brukar avgöra hållbarheten

Det som syns minst brukar ha störst betydelse för takets livslängd. Tätning vid genomföringar för imkanal, avluftning och ventilationshuvar behöver anslutas utan öppna skarvar, och beslag ska dras upp tillräckligt högt mot uppstickande byggnadsdelar. Vid takfot lämnas rätt ventilation så att kondens kan ventileras bort från konstruktionen. Hängrännor justeras med fall mot stuprör, ofta omkring 2,5 till 5 millimeter per meter, för att undvika stående vatten. På sammanbyggda hus kontrolleras även brandtekniska och konstruktiva anslutningar mellan sektionerna mot kraven i BBR och Boverkets byggregler där det är relevant för takkonstruktionen.

1. 1
   Besiktning och planering av hela längan

   Takytan gås igenom från gavel till gavel, skador dokumenteras och indelning i etapper görs så att öppna takytor hålls så små som möjligt under arbetets gång. Samordning mellan sammanbyggda sektioner är viktig när nock, brandväggsanslutningar och avvattning löper över flera bostäder.

2. 2
   Byte av tätskikt och taktäckning

   Gammal taktäckning lyfts bort, underlaget repareras där det behövs och nytt tätskikt monteras innan läkt och ny taktäckning kommer på plats. Plåtar runt skorsten, ränndalar, takfot och gavlar anpassas för att styra bort vatten utan öppna känsliga skarvar.

3. 3
   Slutkontroll och genomgång av detaljer

   Efter montering kontrolleras infästningar, pannrader, beslag, nock och vattenavledning. Takytan rensas från spill, rännor töms och utsatta anslutningar ses över en extra gång så att hela längan får en jämn och tät avslutning.

Skicka din förfrågan